Sad

[38:1] Saad. VID DENNA ärofulla Koran!

[38:2] De som förnekar sanningen av högmod och motsägelselusta [och förkastar dess budskap bör tänka på]

[38:3] hur många släkten Vi har låtit gå under före dem! [När de såg straffet] ropade de [på förskoning], men den tid då de hade kunnat rädda sig var förbi.

[38:4] De förvånas över att [en man] ur deras egen krets kommer till dem för att varna dem, och förnekarna av sanningen säger: "Hans vältalighet bländar oss, men det är bara lögn.

[38:5] Han gör ju alla gudar till en gud? Det är högst märkligt!"

[38:6] Och deras ledare sade till varandra när de bröt upp [från en överläggning:] "Låt oss hålla fast vid våra gudar! Här ligger helt säkert något bakom!

[38:7] Något liknande har vi inte hört från [de kristna]. Nej, detta är bara [hans eget] påfund.

[38:8] Skulle just han vara den bland oss [som hedrats med] att få ta emot [Guds] påminnelse?" Nej, det är Min uppenbarelse som de tvivlar på! Men de har inte ännu fått smaka Mitt straff.

[38:9] Eller har de kanske i sina händer din Herres förråd av nåd, Han, den Allsmäktige, Givaren?

[38:10] Eller har de herraväldet över himlarna och jorden och allt som finns däremellan? Låt dem då med de medel [som står dem till buds] stiga upp [till himlen och därifrån försöka styra allt]!

[38:11] De är bara en liten skara som har gaddat sig samman [mot Profeten]; de är redan besegrade.

[38:12] Före dem förkastade Noas folk sanningen och [stammen] Aad och [de otaliga] tältmasternas Farao

[38:13] och [stammen] Thamud och Lots folk och de som befolkade [Madyans] skogklädda dalar, [alla] tog de ställning [mot sanningen] -

[38:14] alla utan undantag beskyllde de budbärarna för lögn - och Mitt straff drabbade dem, rättvist och oundvikligt.

[38:15] Ett enda [ihållande] dån är vad dessa [nutida förnekare] har att vänta på; och inget uppskov skall ges.